randomnessftw

Nostalgi är för underbart, att tänka på tiderna då jag inte kände mig som ett enda misslyckande.
Det är fint med folk som inte förstår att det inte blir bra av att dom säger "nej det är du inte" "du ska inte se ner på dig själv" Det är det som är fint med min och Eriks vänskap, han förstår allt det där, jag kan verkligen prata med honom om allt. Jag känner mer samhörighet med honom än med någon annan på denna jord, han är och kommer alltid förbli min bästa vän.

Det var länge sedan jag kände mig trygg och säker, länge sedan jag kände att jag inte behövde tänka på vad jag säger. Utan säga direkt vad jag tycker.

Jag saknar min broder Alex, han som fick mig att inse att det mesta folk säger om alla religioner är skit, han som fick mig att börja "se båda sidorna innan jag bildade en uppfattning" Jag kan lätt säga att det var hans stöd och hans glädje som fick mig att stå ut med alla andras lögner och högmod....

Idag pratade jag 2 timmar med William via Skype, han är en så otroligt bra vän, min nördvän.

Jag började skriva en ny dikt idag, även fast personen den handlar om försvann för länge sedan så känns den så nära varje gång jag läser den. Det är en bra känsla

Jag orkar inte skriva mer nu, dels för att jag kom ifrån det jag ville skriva om helt och hållet....men aja